Dagarna räcker inte till...
de rusar iväg och jag hinner inte ens reflektera över vilken veckodag det är :) Snacka om att lilleman håller mig sysselsatt! Han är så söt och han har lärt sig att "prata" lite med mig och sina leksaker.
Igår hände dock något jätteläskigt. Mitt i allt började lilleman spy blod och jag och mamma åkte med ilfart till akuten. Det var verkligen jätteruggigt. Det visade sig att han säkert hade en blödning i en slemhinna (eller näsblod) så vi fick åka hem igen efter att doktorn kontrollerat lillen. Men jag var ganska skärrad och är fortfarande. Jag kan inte låta bli att bli lite "rädd" varje gång han spyr... jag är så rädd att det ska komma tillbaka... det var verkligen huuuu..... som tur är (ta i trä) har han inte haft något blod i spyorna sedan den gången... men den räckte bra för mig.
Nu ska jag gå och se lite på TV med mamma.
Huu, vad läskigt det lät! Jag skulle också ha blivit jätterädd. Skönt att det inte var något allvarligt :) Kramar!
Näädu det har verkligen inte jag heller, men man får försöka så gott det går :) Jag tror mest det handlar om att våga försöka. Går det så går det :)
