Gravid vecka 24

 

Då mitt hår mitt i allt har transformerats till en risbuske så beställde jag lite hårgrejer från nätet i hopp om att det ska hjälpa att reda upp situationen. Man tror alltid att det är möjligt att göra nåt åt urspårningar men oftast går man dock bet. Men som sagt - skam den som ger sig. Jag tänkte ge mitt hår en omgång med de nya grunkorna och hoppas på det bästa. Snacka om världsliga problem va :)

Ikväll kommer tjejerna över på TV-kväll. Vi ska se "Svenska Hollywoodfruar" i brist på "Lipstick Jungle". Jag antar att det kommer att bli ett ganska gräsligt program. Det lilla man har sett på trailern för programmet gör en mörkrädd - men det är väl det som är meningen kan jag tänka.

Idag var jag till MVC där de konstaterade att jag som jag misstänkt fått problem med foglossning. De ska testa att skicka mig på remiss till akupunktur så vi får hoppas att det blir bättre. Man känner sig ganska handikappad när man måste göra allt i slowmotion för att inte få en blixt i ryggraden. På jobbet har jag bytt till en sadelstol som jag hoppas ska hjälpa lite. På torsdag får jag träffa en fysiotjej som ska kolla läget och ge lite alternativ till saker som jag kan göra för att hålla det i schack.

Lill* bebisen var i full gång under besöket på MVC och barnmorskan hade svårt att få fatt på hjärtat när hon skulle kolla frekvensen med dopplern (en grej som påminner om en mikrofon som de trycker mot magen). Så fort hon fick in hjärtat starkt så vred den sig och så var det bara att leta på nytt. När det väl lyckades så lät hjärtat jättestarkt så det nästan skorra i maskinen. Frekvensen låg den här gången på 145 bpm.

Nu ska jag ladda en maskin med tvätt och hoppas att jag tar mig upp för trappan till lägenheten igen (vi har tvättmaskinen i källaren).

Jag fick tag på bilden från vår lokaltidning. Så jag sätter den på bloggen så ni kan se! :D Vi har inte fått själva bröllopsbilderna ännu från fotografen, bara de som är från vigseln.

Jag och några kompisar åkte ut på den åländska bondvischan och kollade på årets streetrace. Det var kul i ca 10 minuter, sedan hade man tröttnat (eller blivit avtrubbad av röken från de brända däcken). Vi var där i kanske två timmar tills vi var totalt hjärndöda och bestämde oss för att ge upp och åka hem. Det var mest tonåringar, fyllon och bilnördar där (vilken chock va!). :) Man har svårt att ta det hela på allvar, men för de som tävlade var det verkligen på blodigt allvar... nå ja det är bra att det finns olika intressen. Vinden låg helt fel så alla hemska avgaser och däcksrök hamnade rakt över publiken. Hoppas den lill* Fjanten inte får tre ögon eller fem armar efter upplevelsen. Solen sken dock och det fanns en kiosk som man kunde köpa godis i så det var ju bra.

Nu ska jag försöka att vara duktig och ta tag i städning (i alla fall dammsugning) och fixa med tackkorten. Tackkorten har legat på köksbordet och gett mig dåligt samvete hela veckan. Har inte haft ork att fixa med dem efter att man har lagat mat och donat med det behövliga för överlevnaden efter jobbet. Solen skiner som sagt ute, så det är inte så lockande. Men vi var ju ute i några timmar i alla fall när vi var till racerbanan.

Jag tänkte presentera min hamsterkompis Bibi! Hon är är snart nio månader om jag har räknat rätt. Hon är absolut inte den skarpaste kniven i lådan men jag gillar henne ändå! Det är lite roligare att ha någon att pyssla om lite när Micke är borta. Dessutom är det lagom underhåll för en latmask som jag som arbetar och hinna ligga på soffan också. Ibland kan det kännas lite ensamt när Micke är på jobb - och då känns det bra att ha lilla Bibi hemma som väntar på en. Mina kompisar retar mig för att jag har en hamster, de anser att det bara är småttingar som har hamstrar, men jag håller inte riktigt med. Våga vägra bli vuxen! Haha! Här är hon i alla fall :)