Kaptenskans blogg

Hela dagarna går ut på att fixa och fixa och åter fixa med saker. Som tur är sover Gunnar bra på natten (ta i trä) så man har i alla fall lite ork på dagarna. Nu somnar Gunnar klockan 22-23 och vaknar för blöjbyte och mat vid 4 och 7. Sedan ligger han och myser i sängen med mig fram till 9 kanske. Visst kan detta ändras, det vet jag, men jag är glad så länge det varar.

Vi går på långa promenader på dagen och det är så härligt att komma ut i friska luften. Jag längtar så tills Micke kommer hem på onsdag. Det ska bli skönt med lite sällskap och hjälp. Gunnar har lärt sig så mycket under tiden som Micke varit på jobb att det ska bli kul och se hur han reagarar (båda två!).

...eller till och med lite mindre... (nästa tisdag)

..kommer Micke äntligen hem igen. Det känns så långt tills dess men jag vet att dagarna går snabbt nu för tiden. Idag kommer en kompis med sin lille son över på fika. Det ska bli skönt att få lite sällskap. Sedan blir det nog en promenad ut i det vackra vårvädret. Jag lääängtar så till sommaren nu. Oj vad det kommer att bli skönt. Jag ser verkligen fram emot att kunna gå på stan på dagarna och bara ta det lungt (nå ja så lungt det nu går med lille G haha). Jag hoppas verkligen att det blir en fin sommar i år.

När Micke kommer hem kommer vi säkert ha ganska fullt upp med planeringen av dopet som blir den 24 april. Sedan kommer vi åka ut i skärgården för första gången med lille G. Det ska bli spännande. Det är så vackert där ute och Micke har inte varit där på så länge nu. Först var jag ju gravid och det funkande inte att vara där och sedan kom lille G och då var han för liten att åka när han var hemma förra gången. Micke är ju uppväxt i skärgården så jag förstår att han längtar dit nu. Jag längtar lite jag med. :)

Ni så få se hur vackert det är där då jag har planer att ta massor med foton och lägga på bloggen. Jag lägger upp en bild som är tagen förra året bara för att ni ska få ett smakprov!

Jag försöker bromsa upp ibland och bara påminna mig om hur bra jag har det just nu. Egentligen finns där inget som drar ned en nu. Det är inte så ofta som man känner så. Alltid brukar det vara något orosmoln någonstans som grumlar allt. Men den senaste tiden har varit så underbar, bröllop, att allt gick bra med lille G, och att G nu äntligen är här.

Det som var så vårigt tidigare i veckan... krokusarna hade slagit ut intill husväggen och solen sken... varför denna snö igen? Jag har faktiskt struntat i att gå ut med Gunnar idag.

Idag åkte mamma och pappa hem till Stockholm igen så nu är jag allena med Gunnar. Det har varit lite fram och tillbaka med när Mikael får komma hem, det har varit lite turbulent med strejker i Finland och så, men nu verkar det som om han får komma hem nästa tisdag :) Urk vad jobbigt det är när man inte vet när han ska åka på jobb eller när han ska komma hem. Så här har det varit i snart över ett år. Finanskrisen gjorde att hela fadeullan blev knasig. Vad jag önskar att deras arbetsscheman blir normala igen så man kan planera sitt liv lite bättre...

Vilken dag som helst nu kommer svägerskan få sin andra bebis. Gunnar (och jag så klart) väntar med spänning på ännu en liten kusin :)

Nu väger Gunnar snart 5,5 kilo och är 57 centimeter lång! Jessus hur han växer! Jag frågade lite om spygrejen men jag fick egentligen samma svar som hos läkarna på akutem, att det bara var att avvakta och se om det blir värre eller om det försvinner. De misstänker visst att blodet kommer från mig då Gunnar är en ganska hårdhänt bebis. Nå ja, man måste väl tro på vad de säger, men jag tänker ändå fortsättningsvis vara på min vakt. Om problemet kvarsår får de nog gräva lite djupare än en massa antaganden och ta reda på vad problemet är.

Idag har lilleman, morfar och jag hunnit med en massa saker. Vi har varit på fika med Petra (oh vad det var skönt att känna sig "normal" och vara ute och fika med kompisarna), morfar har lämnat in bilen som hade ett fel till bilfirman, jag har gjort klart ersättningsansökan på Gunnars sjukförsäkring och så har vi varit och handlat.

Förra veckan var lille G så maxad och ville inte sova alls, nu verkar det som (ta i trä) att han börjar ta sina gamla "rutiner" igen och sover lite på dagen och på kvällen. Man hinner med lite saker då, det var verkligen tufft när han inte sov allt förutom i vagnen.

Jag är fortfarande lite skärrad av Gunnars blodspy episod och ska fråga imorgon på rutinläkarkontrollen vad den läkaren säger. Alla läkare jag pratat med säger att det är ganska vanligt med blodutspädda spyor ifall magmunnen är retad eller om bebisen har näsblod (eller om de suger så hårt att ett blodkärl brister i bröstet vid amning), men alla man pratar med säger att de aldrig hört om någon som haft så. Nå ja, jag måste väl lite på läkarna men jag tänker inte släppa det hur som helst. Ifall problemen kommer tillbaka så ska jag tvinga dem att ta en närmare kontroll på honom. Det är ju lite mysko för att han har även fått lite (mycket lite) blodslem i bajset också två gånger efter spyincidenten. Men även det säger de är nomalt.... Hu.... om man skulle veta vad som är normalt själv skulle det ju vara lite lättare att slappna av.

Här kommer även lite bilder på Gunnar, jag har ju inte hunnit lägga upp några bilder alls på jättelänge!

Idag tog de bort mitt klifödelsemärke! Äntligen!!! Jag bad dem att skynda sig då mormor vaktade Gunnar hemma så bedövningen hann inte riktigt verka, men jag sa inget. Det sved lite och jag fick två eller tre stygn som ska tas bort om en vecka. Skönt att få bort skiten från armen då det har kliat på nätterna en massa. Tur att det inte var något farligt födelsemärke heller!!!

Idag blir det en tur på stan med vagnen och kanske lite dammsuga. Sedan ska jag och mamma ha kul med Gunnar!!!

Igår hade Gunnar på sig sina första jeans. Han var så söt! Jag handlade ett par "fettjeans" till mig då jag inte vill ha mammajeansen när jag är bland folk mer. Jag hade till min fasa storlek 44 när jag skulle prova!!! Jag hoppas verkligen att min bak vill minska snart! Man känner sig som en ballong haha! Men jag har redan gått ned 13 kg sedan förlossningen så jag hoppas att resten kommer att försvinna snart igen och att jag kommer ned till min storlek 40 som jag hade tidigare!!! :)

... vi har haft fullt upp lille Gunnar och jag. Min mamma är på besök hela veckan och hjälper oss så det är jättebra och trevligt! :) Så var inte oroliga om jag inte skriver så mycket denna vecka, jag och mamma är mycket på stan med vagnen :)

Nu är man ensam i fem veckor... blä. Jag hoppas att allt går bra, jag tror så men lite nervös är man allt. Stackars M han var inte alls sugen på att lämna Gunnar och mig hemma. Det är nog värre för honom att åka än för mig att vara hemma...

Jessus vad skönt att vi lyckades köpa en ny bil innan Micke åkte på jobb. Jag ska hämta den på fredag (om svärmor vill vara barnvakt en liten stund det vill säga... haha). Jag måste åka och hämta bilen på bilfirman, som tur är kommer de och hämtar mig i alla fall. Gunnar får vara hemma med svärmor en liten stund. Det blev en Passat Variant 2004. Den har gått som taxibil så den är lite sliten bak, men det lär den ju bli ändå med lille Gunnar i baksätet när han blir lite större. Så det bryr jag mig inte alls om. Bilen var jätteskön att köra och har dessutom automatväxel. På Audin och BMW:n som vi har så har vi manuella växellådor (inte för att det är ett problem men oj så mycket skönare det är med automat!!!). Vilken tur att vi fick Audin såld dessutom, tänk att allt ordnar sig till slut.

Vilket slaskväder det är!!! Jag bara fasar för när denna modd kommer att frysa... Det kommer inte att vara lätt att ta sig fram alls. Vallarna gör det nästan omöjligt att ta vagnen någonstans, inte ens vid övergångsställena har de skottat bort vallarna ännu. Vägarna i stan är så smala nu att det bara går att köra åt ett håll, bilar kan inte mötas på vissa ställen... snacka om kaos. Dessutom är det halvt livsfarligt att gå på trottoaren då stora flak av snö rasar ned stup i kvarten. Nå ja. Man kan hålla sig inne då man har chansen haha...


Huga, jag har fått ett födelsemärke som har börjat klia och det blir sårskorpa på det hela tiden. Jag var till läkaren idag för att kolla att det inte var något "farligt" (man ska alltid vara på säkra sidan med födelsemärken). Som tur var är det inget farligt men eftersom det kliar och har sig så bestämde jag mig för att operera bort det. På måndag ska jag till läkaren igen och så får de karva bort hemskheten. Hoppas att det inte gör ont. Som tur är kommer mamma att vara här på Åland så hon kan gå med Gunnar i vagnen eller vakta honom när jag är på sjukhuset. De sa att det bara skulle ta en halv timme så jag tror att det kommer att gå bra.

Tack för alla tips med bärsjal och bärsele! När jag får BabyBjörn så kommer jag varva min Loomasjal med BabyBjörn när Gunnar vägrar ligga ensam. Jag hoppas att han kommer att vänja sig lite mer efter hand, jag låter honom hållas ibland och tar inte upp honom direkt. Men när han blir riktigt arg så har jag inte hjärta att låta honom ligga där och vara grymsur/ledsen.

Imorgon åker Mikael på jobb och blir borta fem veckor. Hoppas att inget "värre" händer under tiden han är borta. Jag tror att allt kommer att gå bra, men det är klart att man är lite nervös. Man har ingen back-up på samma sätt som man haft tidigare.

Som vanligt dagen innan Mikael åker på jobb så händer det grejor. Vi har äntligen hittat en som vill köpa en av våra bilar samt lyckats förhandla ned priset på en farmare hos en bilhandlare. Mikael är just nu där och ska se om han får allt på grej att vi kan få hem bilen redan idag. Jag fattar ju noll om bilar och har inte riktigt tid att mixtra med det projektet så jag hoppas verkligen att allt går i lås. Det blir så mycket lättare att åka och hälsa på kompisar, åka på kontroller,  handla (ja allt) om man har en bil som är anpassad till en liten bebis!

Till på köpet kommer Mikael bygga en barnvagnsramp till vår trappa så man kan rulla in och ut lätt som en plätt. Vilken stressig dag för Micke!!!